f

Ord sårar. Jag har blivit sårad av ord som folk har sagt till mig, om mig, och även ord som de valt att inte säga till mig. Då ställer jag mig själv frågan. Är det alltid jag som är den drabbade? Naturligtvis inte. Jag är lika mänsklig som du som läser det här, jag är inte en felfri person, jag gör också misstag. Klart att jag någon gång slängt ur mig ord som sårar folk runt omkring mig, speciellt mina nära. Och det är inget jag är stolt över för jag vet ju hur ont det gör. Att höra sanningen gör ont många gånger, snarare alla gånger, men när någon häller salt i ens sår, efter man hört sanningen.. Det är riktigt plågsamt. Och det är just det många inte tänker på, att vanliga ord som inte är elaka, men det är just dem orden som gör såren ännu djupare, de är de som sårar en. Tyvärr har jag själv också varit den som har hällt salt i någon annans sår, inte för att jag vill med mening, men ibland har man liksom fått nog och bara "vill ge igen" efter alla gånger den/de har sårat en. Jag tror säkert att de som har sårat mig, det är inget dem gör med mening, men om det upprepas gång på gång, då känns det verkligen. Men som sagt, ord sårar och de sitter faktiskt kvar jävligt länge. Med detta vill jag säga att jag heller inte är en felfri person, därför efter regn så kommer solen, jag förlåter alltid. Så länge bägge parten är medvetna om att någon sårar och att någon är sårad och pratar ut, då är det inget man inte kan "inte förlåta". Idag är jag lite känslig för att jag vet att jag har sårat mina nära med elaka ord, men jag har sagt förlåt alla gånger och jag vet att dem förstår varför jag gjorde det. Dumt av mig, men det finns ju alltid en andledning till att jag inte kunde kontrollera mina ordval då. Jag vill egentligen bara säga att ni ska tänka innan ni snackar, jag vet att man inte alltid hinner tänka utan bara slänger ur sig en massa elaka ord och att man kommer på precis efter att det var sjukt dumt gjort, men man kan alltid försöka. Och som sagt, jag är inte en felfri person och skriver den här texten för att jag också ska kunna läsa den och börja tänka om. Tack för att ni läste! Ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0